Nytt pers igen! Vätterlax!

Ja vättern har sannerligen varit givmild mot mig de senaste säsongerna!

Jag o Benny drog oss öserut vid halv sex snåret i morse för en dag på vätterns branta kippor. Väl på plats var väl inte vindarna direkt jätte hårda utan sjön låg nästan blank vilket oftast inte betyder kalasfiske... Men men spåmännen på SMHI hade lovat ökande vindstyrka under dagen så vi tacklade iordning grejerna och tog en kaffe o spanade givetvis efter vak i gryningsljuset. Inte ett liv såg vi förutom en förvirrad fiskmås som flög fram o tillbaka längs med strandlinjen. Vi började fisket runt åtta tiden och vid hav nio ungefär så såg vi första vaket! Fisken är här iaf men inget hugg. Vid strax efter nio nyper en fisk tag i min fluga och premiär som det är så gör jag mothugg som om det var ett flugspö jag höll i vilket givetvis resulterar i missad fisk, sekunden senare attakerar fisken åter igen flugan och jag gör en repris... Efter några väl valda ord och svordomar så går jag upp o dricker kaffe istället. Gör ett nytt försök och vid halv elva tiden kommer nästa hugg, hugget sker med enbart tafsen ute men det är en liten lax så det hela går väl och efter en kort fight landas min första lax för denna säsong, fisken mäter väl runt 45-50cm och får givetvis simma tillbaka direkt. En kort stund senare ser jag en mindre lax som gång på gång attakerar min fluga utan att fastna den simmar efter i säkert 40 meter innan den til slut får tag i kroken och fastnar. Fighten blir kort då denna fisk är snäppet mindre än den första.

Benny drillar Röding

 

Det går ytterligare en liten stund sen är det Bennys tur att drilla fisk! Det är en ganska rolig fight med några luftsprång och vi tror först det kan vara en rätt okej lax men som sedan visar sig vara en helt okej Röding. Den får givetvis friheten åter så hoppas vi den vill hugga efter nyår istället. Klockan är nu runt ett och jag ser en fisk som dyker upp bakom min dobb och börjar slå mot flugan och gör en del utfall men trotts att den följer efter 40-50 meter så känner jag den aldrig utan jag får lyfta flugan o göra ett nytt kasst. Gör ett kort kasst för att se om fisken står kvar där jag sist såg den. Ser inget efter flugan men precis när jag lyfter den ur vattnet ser jag en ganska rejäl virvel precis där flugan nyss låg. Gör flera kasst till men inget händer förens halv två...

Jag har precis kasstat ut flugan och vevat in nästan ända in den befinner sig ca 10-15 meter från land och jag stannar upp för att flytta fötterna lite då ena benet börjat somna på de obehagliga klipporna när det drar till nåt så förbannat i spöt och i samma stund som jag höjer toppen mot himen så börjar rullen skrika som en stucken gris! Hela spöt skakar som en betongborrmaskin och jag kan bara stå o hålla imot.

 

Slirbromsen är som alltid ställd stenhårt för att fisken ska kroka sig själv, man brukar ju hinna lätta på den lite innan fisken väl börjar rusa men här behövdes inte det för den här bromsen var perfekt för den här fisken. Jag fattar direkt vid första rusningen att det är en riktigt fin lax och när den dragit ut mängder med lina så stannar den och står o tjurar och skakar på huvudet och jag känner dessa super tunga gungningar i spöt och jag börjar skaka för nu har jag förstått att detta kan vara mitt livs fisk! Fighten fortsätter och fisken rusar och stannar om vart annat och resten av den här drillen kan ni se på filmen här nedan så håll till godo vi kommer in ungefär mitt i fighten:

8,5kg Vätterlax och modiga 90cm lång!

Ja mitt nya pers på Insjölax lyder numera 8,5kg och 90 cm! Det är ett pers som jag garanterat kommer få nöta hårt för att lyckas slå om jag någonsin gör det! Det är ganska otroligt och unikt att man kan ta så här fina laxar från land i en stor insjö. Jag har inte hört från något annat ställe i världen där det är möjligt.

Fisket fortsätter och vid två tiden så hugger nästa fisk på min fluga, det är en fightvillig Röding som tagit flugan och den kör på i flera fina rusningar men efter en stund ger den upp och den glider in i håvens garn. Den mäter nästan 65cm och är den största Röding jag någonsin fångat men eftersom de är fredade så slipper den vägning och fotografering utan prio ligger på att få den så snabbt som möjligt ska få komma tillbaka i dess rätta element.

 

Efter denna fight händer inget mer utan vi beger oss till bilen och rullar hemåt igen efter en helt fantastisk dag vid vätterns klippor!

Ha det fint!

/Andreas